på fötter igen... =)

känns som om jag börjar komma på fötter igen.. 

Efter en lite jobbig period är jag nu påväg upp igen.

Tack vare mina underbara vänner... 

Hur ska man kunna va ledsen med er omkring sig.. 

Ni betyder så mycket för mig & jag kommer alltid  finnas för er.. 

Hade dessutom en kanonhelg med kusiner och vänner..

hade så grymt kul och jag trivdes verkligen..

& hoppas det blir fler såna helger..

att finnas för mina vänner och att se er glada är a och o för mig... 

Är inte ni glada är jag inte det heller..

tack för en kanonhelg och tack för att ni finns..=) 

stå på dig eller bli överkörd.

man blir ju ständigt prövad om man orkar stå på sig eller bli överkörd.

Tyvärr är de oftast min roll att va den som ger sig.. alltså bli överkörd..

Men de va väl ta mig fan om folk verkligen alltid ska tala om för mig 

vad jag ska göra eller hur saker ska va.. 

Denna gången ger jag mig inte..  ;) 

O visst är de väl lite ödets ironi att de på löpande band ramlar

in gamla vänner som man ibland saknat faktiskt.. 

vissa mer än andra.. ;) 

helt underbart...

Bra vänner ska man hålla hårt i. 

speciellt dom som fortfarande skulle ställa upp som dom gjorde förr..:)

Kusin-träffarnas deltagare har ökat i antal.

Från dom två vetteranerna jag och carro till,

jag carro camilla och totte..;) 

O kul hade vi.. inte så konstigt iofs.. ;)

trots en del lagindelning, egg bert mobbning, hamster cheeks skämt

och totala skratt anfall.. (mest från Camillas sida) 

så hade vi som sagt jävligt kul.. 

får vi göra om.. 

Även en annan räka har smygit sig in på kusin träffarna..;)

men räkan är så välkommen så..;) 

Kram på er..

jobbnatten lider mot sitt slut.. 

bara 2,5 timme kvar.. :P 

man uppskattar de merlångt efteråt. ...

Har det senaste tänk på hur mycket man haft eller upplevt som

man inte uppskattar  som man borde gjort förens nu långt efter..

Som stunder med gamla vänner, som man saknar idag, men som man tog för givet då..

Man trodde att de alltid skulle va så..

Men få saker varar för evigt... 

Eller dom stunder när man va mindre och trodde man va vuxen,

och bara blev irriterad över föräldrarnas överbeskyddande,

eller oron så fort man va ute för länge utan att höra av sig..

Idag känner man igen sig själv i oron och förstår varför,

och jag vet att jag kommer bli samma kyckling mamma som jag lovade att aldrig bli..;) 

men är iallafall glad att jag idag har kontakt med många från den gamla goda tiden,

personer som betytt mycket o som faktiskt gör mig glad... 

jag blev vän med min  lågstadie lärare Maud på facebook häromdagen,
 som jag tyckte mycket om mins jag..

Jag tyckte hon va så vacker och snäll...

Hon va precis en sån *fröken* alla barn borde ha.. 

Men de är ju inte fören nu långt efter man verkligen förstår vilket jobb hon gör

o hur mycket hon o det hon gör betyder för många... :)

Kommer fortfarande ihåg när vi va hemma hos henne hela klassen i fikade en gång..;)

Kul minnen..=) 

/ kram på er.