onsdag 23 januari 2013

What are words...

"kommer alltid finnas där för dig"
ord som sägs av så många men som betyder så lite för dom flesta.
Orden betyder egentligen inte ett dugg fören man besvisar
att man står för det man sa.. 
När man när någon behöver en gör allt för att finnas där..
när man trots att det gått lång tid, eller oavsett vad som hänt sen man sa de
fortfarande står för vartenda ord... 

så ta hand om varann hörrni..=) 
Ni kommer själva behöva det nångång... :)





lördag 19 januari 2013

Du vill va som någon, som kanske vill va som du.

*Den som växer och blir stor, vet exakt var värken bor. 
Om hon nångång tittat in, innanför sitt skinn.
 Det är du som väljer så var noga med ditt val. 
Det är ändå du som väljer vem du är.
 Jag är dina drömmar, jag är den som aldrig säger nej. 
Jag är apan som liknar dig. Jag är lyxvarianten,
 jag är färgen i filmen om ditt liv. Jag är apan som liknar dig.*


Vi är sällan nöjda..
Alltså helt nöjda..
Vi tror alltid att vi kunde gjort saker bättre,
haft de bättre än vi har eller
kanske sett lite bättre ut... 
Men om vi skulle hårddra allt, 
så skulle vi snart fatta att det finns dom
som önskar att dom hade precis det som vi har..
det finns dom som skulle byta mycket mot att få
leva som du, ha det du har .
vi blir lätt så bekväma att vi glömmer hur bra vi har det. 

Det är farligt att vänja sig vid att ha det för bra.
När det blivit vardag, när man blivit så van
att det blivit en självklarhet,
det är då man kan vara påväg att förlora det.. 
Att hamna i "down-perioder" 
måste ju få vara tillåtet..
Men nånstans måste man nå botten
och inse att det är dags att klättra upp igen.. 
Bryta ihop och börja om helt enkelt. 
för ingen går väl genom livet med ett stort leende
dagarna i ända.
ibland är man trött på allt och alla,
har ingen lust att göra nått
och gör minst sagt "en höna av en fjäder"
småsaker som i vanliga fall inte bekommer en det minsta 
blir helt plötsligt väldigt provoserande.. 
löjligt provoserande.. 

o man får för sig att vad man än gör
är det inte tillräckligt,
o man vill finnas för alla så mycket 
att de tillslut inte är sunt för en själv längre.
man hinner glömma bort sig själv på vägen.
Det räcker oftast att tala om att man finns,
att ens vänner vet det o vet att dom kan komma när somhelst.
för om någon kommer till dig för att den är ledsen,
så är det förmodligen inte för att du inte finns där 
tillräckligt ofta som denne är ledsen,
utan av nån helt annan anledning
som du inte kan göra nånting åt. 
 men de kan va tröst nog
från din sida att bara finnas där.. 


man väljer själv vem man är..
men väljer nånstans själv hur man vill att folk ska se på en. 
Ingen annan kan göra det åt en.. 
En tanke som tål att funderas på..